Hmm, nu börjar mitt lilla krypin se lite mer städat ut, vilket gör mig glad i själen. Nu kan mamma lugnt få komma upp i helgen och se att jag klarar mig själv! Vad som stör min frid är att jag inte mår så bra...halsen gör fruktansvärt ont och det stör hela kroppen har jag märkt. Jag har inte fått i mig någon middag idag av den enkla anledningen att jag har ingen aptit. Det känns inte bra, men nu har jag tvingat i mig två mackor och en kopp te i alla fall, annars komemr jag nog inte kunna sova, har ruggigt svårt att sova när jag är hungrig eller har ätit dåligt.

För övrigt så grinar jag nästan en skvätt för min kamera är försvunnen! Jag lider, jag har ju minnen på det där lilla minneskortet! Massa roliga minnen som jag inte alls vill bli av med. Och inte kan jag ta några bra bilder heller på mina upptåg här norrut, web-camen fungerar ju bara om jag har datorn med mig och mobilkameran suger kattpiss...

Aja, jag har sms:at mamma och bett henne kolla hemma om jag glömde den där sist jag var hem. Jag håller alla tummar jag kan och ber till gud att den är där, annars kommer jag verkligen grina ögonen ur mig!

På tal om det så saknar jag min familj lite just nu, i alla fall mamma. Jag måste få en liten pratstund med henne om Umeå och allt därtill, sist jag var hem vart det mest hemma-prat om vad som hänt där. Kalla mig ego, men nu vill jag ha lite mamma-hjälp för min egen del! Punkt slut!

Nä, nu ska jag dricka en kopp te till, sen ska jag väl läsa lite plugg innan jag somnar på kudden. Börjar åtta i morgon på andra sidan stan...Yippie!

Ciao