Livet är ett mysterium, som inte går att lösa!

För tillfället är jag inte riktigt mig själv, för det gör ont inuti. Ont på ett sätt som jag trodde jag inte skulle få uppleva på ett jävla bra tag. Men det gör jag, och det svider och värker och jag vet inte vad jag ska göra. Kroppen är tung, orkeslös...tankarna är orealistiska och likt en stormvind helt katastrofala och virriga!

För första gången på länge så vill jag bort! Långt långt långt bort och aldrig vända om tills jag läkt! Men vart? Jag har ingenstans att åka! Ingenstans där jag kan få tröst, men ändå få vara ensam. Varför?

Varför är jag så dum? Varför gjorde jag som jag gjorde? Vad har jag gjort? Kan inte hitta svar på något! Vet inte om jag någonsin kommer få svar.

Usch, mår så jävla kasst! Jag tror jag går i idé tills jag mår bättre!

Ciao