Det tog längre tid än planerat, men här är fortsättningen på novellen!

Enjoy! ;)

----------------------------------------

Lördagen kom alldeles för långsamt, och inte blev det bättre av att dagen började med ett bråk mellan Jennifer och hennes mamma Karin om kvällens aktiviteter.
- Nej, lilla vän, inte ikväll!
- Men varför inte? Vad är det som är så viktigt med att vara hemma ikväll då?
- Vi ska ha en hemmakväll idag, det bestämde vi ju redan förra veckan!
- Men åh, det kommer ju inte bli något ändå!
- Säger vem?
- Säger jag, för jag vet hur det blir! Ni säger att det ska bli mysigt och så, men det slutar alltid med att Peter drar iväg ut med sina kompisar, pappa blir inkallad på jobbet och du och jag fastnar i soffan med någon dålig film!
- Det är inte sant…Men Karins röst dog ut. Med ens fick Jennifer dåligt samvete.
- Åh, mamma, förlåt, sa hon och kramade om Karin. Karin klappade henne på axeln.
- Nej, du har rätt, älskling, men ikväll ska det bli annorlunda!
- Men mamma…
- Snälla du…vad är det som är så viktigt att du måste åka ikväll?
- The Donners spelar på dansbanan ikväll…,började hon.
- Men de spelar ju säkert andra gånger också. Eller?
- Jaa…men det är så att…
- Vadå? Ut med språket nu!
- Jo, det är en kille, som jag gillar typ, som har bjudit mig dit…,viskade hon.
- En kille?! Varför sa du inget? Karin började skratta.
- Men jag visste inte…
- Åh, min lilla Jennifer-skatt! Tycker du om den här pojken?
- Ja, det gör jag! Faktiskt…
- Men då är det klart att du ska få träffa honom! Men är du säker på att det går bra? Hur ska ni ta er dit och så?
- Mickels styvpappa ska skjutsa oss, och han och hans mamma ska med också. Så det blir ganska städat i alla fall…
- Jaha, ja men då var det ju inga problem med det då.
- Är du säker på att det går bra då? Jag menar, myskväll och allt?
- Äsch, jag kan nog behöva en lugn kväll. Om inte annat kanske pojkarna kan få roa mig lite, haha!
- Åh, mamma, tack! Jennifer kramade om Karin hårt. Jag har bara ett problem…
- Vad kan det vara?
- Vad ska jag ha på mig?

Det blev inget handlande för Jennifer. Istället tillbringades dagen med hennes mamma bland kläder och skor för att hitta en bra outfit för kvällen. Det var mycket som skulle stämma. Den skulle vara snygg, men ändå enkel. Dansvänlig, men ändå uppklädd. Det var ett stort dilemma! Vid kvart över tre plingade Jennifers telefon till och det var ett meddelande från Mickel.

Hej!
Blir det bra om vi hämtar dig vid sju? Det tar ju ett tag att åka.
Kram M

Hon blev helt till sig men svarade att det blev bra, för då hann hon äta middag också innan. Hon skrev sin adress och sedan återgick hon till sitt klädletande. Till slut blev det en ganska enkel, men söt, outfit. En röd, ganska vid klänning med knytning bak och en luftig kjol, som gärna fladdrade när man snurrade (en av anledningarna till att hon köpt den), vanliga beiga nylonstrumpbyxor, mes för att inte frysa, och de ganska nya dansskorna med spännen på. De var svarta och hade lagom hög klack, precis lagom för att kunna dansa i. Hennes mörkbruna hår lät hon vara utsläppt, men hon satte upp luggen med en svart rosett. Sminket struntade hon näsan i, hon hade aldrig varit mycket för smink, men lite mascara och kajal tog hon på sig, och smorde in läpparna med vaselin och ett genomskinligt läppglans, mest för syns skull. Hon visste att det skulle försvinna nästan direkt. Hon ropade in Karin för att höra vad hon tyckte, men hon bara gapade, och det var svar nog. Hon var redo.

Fem i sju hördes tutningar utanför Jennifers hus. Strax därpå ringde dörrklockan och Jennifer sprang exalterat till dörren. Utanför stod Mickel, snyggare än någonsin. Han hade svarta, raka jeans och en vit pikétröja. Till det dansskor och en svart huvtröja med mönster på hängandes över armen. Hans ljusbruna hår var tillrufsat och lite stylat, men knappt märkbart. När han såg henne så bara gapade han. Han fann sig dock snabbt och ledde henne ut i bilen. Hon vinkade hej då till Karin och satte sig i baksätet med Mickel. Han presenterade henne för sin mamma, Anette, och sin styvpappa, Ruben. Anette var rödhårig och kortklippt, lite kraftig men var väldigt lättsam och pratglad. Ruben pratade lite mindre, han var svarthårig och hade pipskägg och glasögon. Dock så började han också prata lite mer allt eftersom de närmade sig sitt mål.
   När de kom fram och kommit in i lokalen så skildes de åt, för Anette och Ruben skulle träffa några vänner. Mickel drog med Jennifer ut på dansgolvet och de började dansa. The Donners var verkligen jätteduktiga och de tappade helt koll på tiden. När bandet till slut tog en paus för att få lite vatten och för att dansarna skulle få vila lite, så upptäckte de att klockan var nästan tio. De smet ut från lokalen för att ta lite frisk luft och gick ner till en sjö som låg ett tiotal meter bort. De satte sig på en klipphäll och såg ut över vattnet. Det var ganska varmt för att vara maj, men det kändes ändå lite kyligt och Jennifer rös till.
- Fryser du? frågade Mickel oroligt.
- Nja, lite…det är lite rått, sa hon. Mickel flyttade sig närmare och lade armen om hennes axlar.
- Bättre? Jennifer såg på honom. Hon hade helt glömt bort att det var kallt. Han såg in i hennes ögon och plötsligt gjorde han det otänkbara. Han böjde sig fram och kysste henne, mitt på munnen. Jennifer skälvde till och sedan lutade hon sig närmare honom. De kysstes mer och mer passionerat och Mickel började smeka henne över hennes nästan bara rygg. Hon skälvde till ännu mer och han drog henne ifrån sig lite.
- Jag…jag…Jennifer, jag vill ha dig, nu! Hon såg i hans ögon att det betydde så mycket mer än bara sex, så hon sa:
- Jag vill ha dig med, här och nu!
- Inte här…följ mig! Han tog hennes hand och de fortsatte längs vattnet ungefär hundra meter tills de kom till en stuga. Det var en gammal värmestuga, med grillplats i mitten och skorsten, men också breda bänkar och bord med fällar för att hålla värmen. Han drog henne bort till en bänk som låg undanskymd från fönstren och dörren. De föll ihop på bänken och tog vid där de hade slutat på klipphällen. Han tog av henne skorna och drog av strumpbyxorna medan hon fumligt drog av honom tröjan och knäppte upp hans byxor. Deras kläder täckte mer och mer av golvet och hon smekte hans nakna, välformade rygg. De andades tungt och kysstes hungrigt medan de älskade tillsammans. När de till slut klädde på sig igen och började gå tillbaka mot dansbanan så visste de båda, att det här var något alldeles speciellt.

Slut

-------------------------

Nu ska jag se Jordan och sen sova!

Ciao