Ännu en kväll i ensamhetens tecken. Denna gång tisdag. Inte så annorlunda som andra dagar, bortsett från att jag idag har varit på Arbetsförmedlingen och skrivit in mig som arbetssökande. Det roliga är att efter middagen så ringer en kvinna från handbollsklubben och frågar om jag vill vara med på ett projekt i samarbete med AF. Bara så där liksom! Ibland har man tur som en enögd. Är inte helt säker än vad som gäller, men ska träffa henne på torsdag så får vi se. I´m excited!

I övrigt har kvällen varit lugn. Tittade på Äntligen hemma med mamma och syndade lite med att äta en bit mjuk pepparkaka. Men jag har varit ut med Mixa idag så det kompenserar. Sen har jag pratat lite med lilla Lulu och fått reda på att hon gjort slut med sin kille. Usch, aldrig kul när sånt händer! Men de verkade passa bättre som vänner, och då är det ju bara bra. Jag själv då? Kärleken går inte bra alltså! Haha!

Jag är en överromantisk person som tror på den sanna kärleken, det nekar jag inte, och jag skulle gärna satsa när det gäller. Synd bara att jag är så jävla feg! Någon som har tips på hur man ska kunna hitta en bra kille? Eller kanske hellre tips på hur man kan övervinna blygheten och kunna ta kontakt med någon? Please! Allt jag vill är att ha någon som kan älska mig för den jag är, vilket jag har lyckats...eh, ja, jättebra med...Isch, att vara kär är så svårt, att vara olyckligt kär är svårare, men att inte vara kär alls och må dåligt över det, det måste vara höjden av smärta, i alla fall för en sån som mig. Ibland undrar jag om jag bara ska ringa ett random nummer eller gå ut och ragga på första bästa för att bara chansa, men hur desperat är inte det? Nä, något måste hända, jag behöver en förändring. Jag behöver modet att förändra! Kan någon ge mig det, tack?

För övrigt så gillar jag skarpt denna låt just nu, vill ha någon att kunna sjunga något sådant här till, lovely!

H.E.A.T - 1000 miles

Nu ska jag sluta deppa och kanske skriva av mig lite, annars blir det väl TV:n som vanligt!

Trevlig kväll, folks!

Ciao