Hej allihopa! Dagens första inlägg kommer att handla om avundsjuka.

Jag är en ytterst avundsjuk, men tacksam person. Avundsjuka är som en del av mig, tillika som andra personer. Avundsjukan i mitt fall yttrar sig genom tyst lidande eller skämtsamma plågade kommentarer om ämnet jag är avundsjuk om. Jag gillar det inte, men det är så det är. Jag känner mig som en dålig person när jag vet att det är så mycket jag ahr som andra inte har. Jag har en underbar, underbar familj och världens bästa vänner, en fantastisk extra familj i USA och jag har haft turen att få göra så mycket under mina 19 år på jorden. Varför är jag inte lycklig? Enkelt, jag är människa! Människan är byggd så, man vill alltid ha mer. Avundsjukan bottnar rent lrasst i en längtan av att ha det man inte har, att vilja ha det, bara för att andra ska kunna vara avundsjuka på en själv. Avundsjuka är en hemsk sak, men det är en del av människans natur, mer eller mindre.